’Japan efter valet’ med Johan Myrsten, SvD, Cecilia Hermansson, Swedbank, och Robert Stenram, mångårig kännare av japansk ekonomi, som talare lockade ett 40-tal deltagare till IVAs konferenscenter på Grev Turegatan denna tidiga morgon.

Det blev ett mycket intressant och informativt möte om än med många frågetecken huruvida maktskiftet från LDP till DPJ skulle innebära några stora förändringar i Japan och i så fall inom vilka områden. Det konstaterades att DPJ kommit till makten ffr allt p g a den japanska  befolkningens missnöje med det gamla etablissemanget och längtan efter något nytt, men också pga en realistiskt grundad oro inför framtiden med ökad arbetslöshet, försämrade anställningsvillkor och ökad ojämlikhet i samhället.

Den nya regeringen har aviserat många förslag på förändringar som exempelvis att reformera administrationen och ge mindre makt till byråkraterna. Huruvida man kommer att lyckas på detta område är tveksamt. Införa barnbidrag för att öka nativiteten, värna om miljön, avskaffa vägtullar samt inte höja momsen är ytterligare löften om förändring som DPJ lovat genomföra.
Man är mycket konkret och exakt beträffande vad som skall göras, men desto vagare vad gäller finansieringen av genomförandet. Japan har idag en statsskuld som närmar sig 200% av BNP, vilket är störst i världen. Det förutspåddes att det kommer att bli skattehöjningar.

Klyftorna i samhället har ökat och skillnaden mellan ’have and have not’ är mer påtaglig.
Inriktningen hos den nya regimen kommer mer att vara på hushållen, som också har störst förväntan på något nytt och bättre genom maktskiftet, samt att öka koncentrationen på efterfrågan och konsumtion. Japanerna har gått från lyxkonsumtion till mer normalkonsumtion, dvs från Louis Vuitton till H&M.

Vad beträffar utrikespolitiken har man klargjort att man vill ha tydligare fokusering på Kina och de asiatiska länderna och samtidigt fjärma sig något från USA.

Frågan många ställer sig är: Är detta början på något nytt eller kommer det snart att återgå till invanda gamla hjulspår? Att utnämna Hirohisa Fujii, 77 år, till ny finansminister konstaterades i alla fall inte vara tecken på något revolutionerande nytänkande.